INNAN DET BÖRJADE SPÖREGNA

Gick och gick. Var svinrädd att det skulle börja åska när jag passerade stora skogspartier, sådär som det gjorde en gång när jag var liten och hjälplös. Typ tänkte "det här var kanske en dålig idé" och gick lite snabbare. Det började aldrig åska. Men när regnet kom och magen kurrade gav jag upp. Är ändå nöjd. Den är bra fin. Sommaren.






Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits