KÄRA DISKMASKIN, DET ÄR INTE DU - DET ÄR JAG...

Jag har fått en lägenhet och jag är världens lyckligaste människa just nu! Tittar på soffor och matbord som en galning. Äntligen ska jag få mitt egna ställe.

Jag vet inte vad som är det bästa med hela grejen: att jag kommer bo 2 min gång från skolan, att jag kommer ha ett eget kök, att jag får inreda med mina egna möbler, att jag får ett helt eget kylskåp som inte luktar purjolök, att jag kommer kunna använda mitt eget porslin, att jag kommer få massor av nya egna saker, att jag kan laga frukost i morgonrocken, att jag har bilen supernära, att jag kommer kunna gå hem och laga mat på lunchen om jag glömt matlåda, att jag kommer kunna baka med min kitchen aid, att jag kommer ha närmare till allt och alla (utom stan och flamman), att jag kommer ha närmare till campushallen eller att jag kommer slippa cykla så mycket med min invalida cykel.

Men ni fattar grejen. Jag är jävligt nöjd.

(WOHO.)

VÄRLDENS SNYGGASTE WEEKEND BAG SAYS HI


Äntligen är du min!

EN INBLICK I EN DESIGNSTUDENTS HETSIGA LIV

Jag vet att jag nästan är århundrandets sämsta bloggare just nu. Tanken var liksom att det skulle bättra sig efter nyår. Sen kom livet emellan, ungefär. Jag ska göra ett försök till en sammanfattning över vad som hänt sedan sist i alla fall.


Janne och jag tog en fika på Espresso house. Så här nöjd var han med sin chailatte.


Elin och Louise arbetar hårt med någon typ av konstverk gjort med pappersbitar och limpistol. (Känner hur jag just nu späder på fördomarna om att designare bara klipper och klistrar, men så får det vara för mekanik och envariabelanalys är inte lika roligt att skryta om)


Olika sätt man kan limma ihop träklossar. Det här känns så mellanstadie och jag älskar det (till skillnad från mellanstadiet är universitetet dock mycket mer lärorikt).


Uppgift: Kom på ett eget typsnitt. Såhär kan exempelvis a g k se ut.


Typ världens godaste hamburgare jag ätit i hela mitt liv. Så god var den. Vad ska man säga, när man bor själv tvingas man att lära sig laga mat. Lägg märke till upplägget (i synnerhet såsen).


Uppdrag: Skissa 100 industridesignprodukter. Kommer nog drömma om en och annan mixer, stavmixer och elvisp i natt. Som upplagt för en orolig och förvirrande dröm. Jag är så fruktansvärt imponerad av vår lärare i Produktgestaltning/Formgivning & formseende. Han är bara coolast i världen.

Men just nu kan jag bara tänka på en sak. Är helt stirrig. I morgon klockan 17, då händer det grejer. Eventuellt.

STUDENTLIVETS VASSA SIDA

Här sitter jag med min älgpasta och funderar över morgondagen. Mitt största problem imorgon lär vara att komma upp ur sängen vid kvart över sex. Jag som tvingat mig upp vid halv tio om dagarna, sovit till elva dagar jag inte ställt klockan, snoozat i timtal. Helt plötsligt är det tisdag och man ska till skolan och skriva tenta. Åtta prick börjar den. Kommer man en minut för sent får man vänta i en halvtimme för att få tillgång till provet. Livrädd för att cykeln ska paja på vägen. Eller vara snodd när jag vaknar.

Livin' on the edge. Man vet aldrig vad som kan hända.


DÄR BORTA DÄR SNÖN HAR FALLIT ÄR DET FAKTISKT GANSKA BRA

Så har man landat i sitt andra hem. I Linköping. Det känns fint. Här är det lugnt, jag kan höra tystnaden. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men bra just nu antar jag, så att man får pluggro och allt det där. Mattetenta i övermorgon och ena sekunden känns det skit och andra känns det under kontroll. Som med livet. Och som med maten. Ska handla i morgon. De har frukt för halva priset på Coop.


SURVIVAL OF THE FITTEST

Ena sekunden ger man katten en liten albino-leksaksmus som skramlar när man skakar den.

Andra sekunden skakar man katten och lyssnar noga för att musen har försvunnit.


NU BÖRJAR DET NYA LIVET. (SNART BÖRJAR DET NYA LIVET)

Ni vet den där känslan när man bestämmer sig för att börja träna mer, sluta äta glass på torsdagkvällar och inte titta på Jönssonligan på tv.

Ni vet den där känslan när man ändå sitter med den där skålen glass i handen på den där torsdagskvällen och tittar på den där förbannade Jönssonligan-filmen.

Tur att man i alla fall har tränat.

FRIDE POTEISEN GAV MIG VÄRLDENS FINASTE BROSCH. JAG ÄLSKAR DEN OCH VILL HA DEN PÅ MIG VARJE DAG.


NYÅR UTOMLANDS MED TIO INDIANER + ANNAT TREVLIGT FOLK

Tänk att man kan tänka sig att packa ihop sitt pick och pack och resa i tolv timmar bara för att få fira det nya året med sina vänner. Med facit i hand kan jag dock konstatera att det var mer än värt det, för jag tror faktiskt att jag kan kalla detta nyåret för det bästa i hela mitt liv. Det är stunder som dessa när man inser vilka fantastiskt bra vänner man har haft turen att få. Resan varade i hela fem dagar och vi hann definitivt göra Oslo, shoppa loss och umgås med gänget. Tänk att hela tio stycken av elva lyckades vara på samma ställe även detta nyår. Det var så grymt fint. (Saknade dig Sanna)















hits