"Vi respekterar ALLA"

Det här med Sverigedemokraterna i riksdagen. Jag skulle bara för en gångs skull vilja klargöra för mina åsikter angående detta. För visst, det är beklagligt att ett parti som ogillar en stor del av Sveriges befolkning har kommit in i riksdagen. Beklagligt på det viset att över 300 000 människor i vårt land tycker det är acceptabelt att stänga ute människor i nöd. Stänga ute från ett land där befolkningstätheten endast är 23 invånare per km². Men, vi får inte blunda för att Sverige faktiskt har en något bristfällig integrationspolitik, och det är dags att det blir uppmärksammat så att vi kan förbättra den.

 

Det stora problemet tycker inte jag är Sverigedemokraternas INFART i riksdagen, utan mer själva principen. Jag tror att det är bra att Sverige får veta att 5,7 procent av de röstberättigade tycker att integrationen är en viktig fråga som skymts undan av de befintliga riksdagspartierna. Men det som skrämmer mig på riktigt är hur Sverige kommer transformeras om ett parti som SD står med MAJORITETEN i riksdagen om några år. För om de nu kommit in i riksdagen betyder det att partiet blir mer och mer accepterat bland svenska folket. Samtidigt borde anledningen att man väljer att rösta på ett parti vara just att man står för deras åsikter till den grad att man helst skulle vilja se partiet styra hela Sverige. Får de majoritet vet ingen vad som kan hända med Sverige, och eftersom de har så starka åsikter vet man inte hur det artar sig i framtiden. För visst, integrationen är bristfällig, men SD förespråkar inte heller rätt tillvägagångssätt. Det går inte att hugga av handen så fort den blivit torr – man måste behandla den. Likadant tror jag det är med invandringen. Det är därför SD är ett så farligt parti.

 

En annan sak som helhjärtat STÖR mig är alla kampanjer och demonstrationer som förs mot partiet. ALLA måste visa deras missnöje, och ALLA som inte klickar på en knapp på aftonbladet är rasister. Förstår ni inte att ert agerande bara kommer förvärra saker? Om hela Sverige stänger ute Jimmie Åkesson och hans 299 999 anhängare, diskriminerar dem och inte ens talar med dem, kommer det innebära att ännu fler människor ansluter sig till partiet för att visa sitt missnöje med allt vad Demokratin Sverige handlar om. När de väl har kommit in i värmen kan man inte bara kasta ut dem med huvudet före. Valet som gjorts är faktiskt demokratiskt. Vi lever i en demokrati där alla får säga och tycka vad man vill. Ändå försöker folk stänga ute tre hundra tusen människor som tycker en viss sak i en viss fråga. DET är lika oacceptabelt som att kasta ut invandrare som kommit hit. Man kan inte bara blunda, hålla för öronen och skrika. Det gör inte saken bättre att stanna världen, gräva ner sig och säga MI MI MI. Vi måste agera tillsammans så att det inte blir katastrof i samhället istället för att gnälla. ”Vi gillar olika”, säger ni. Vi gillar olika – förutom de som har en annan åsikt, menar ni.

Tillåt alla att säga sitt och agera utefter det så kanske människor kan lägga sin röst på något annat om några år. Om ni fortsätter som ni gör kommer NI också vara en faktor till Sveriges orättvisor, det är jag övertygad om.

 



Ett steg närmare att knuffa Apan på axeln

Hade min första körlektion på körskolan idag. Det var väl på tiden (!) - var ju fyra månader sedan jag fyllde arton. Jag har satt som mål att ha det lilla rosa kortet i min hand innan jag tjoar och tjimmar på studentflaket till sommarn. Det är bra. Man ska ha mål.

Faktum är att jag haft råångest över min första körlektion sedan typ tidernas begynnelse. Alla jag pratat med tycker tydligen att själva bilkörningen är roligare än teorin - utom jag. Jag kan till och med tycka det är lite mysigt att sitta och bläddra i körkortsboken, men så fort det kommer till den faktiska pedalhanteringen och det praktiska så säger det STOPP. Jag kan liksom inte förmå mig att sätta mig i en bil tillsammans med en främling, som totalt kan syna en och ens svagheter, utan att må lite lite illa. Att få motorstopp när man har bilar bakom sig är min största mardröm. Jag vill helst bara sätta mig i bilen och .~*BAM*~. köra helt felfritt på en gång. En av mina svagheter är att jag hatar att visa mig svag.

Idag gnagde jag bort den gränsen. Min första körlektion var fin. Min körlärare helt perfekt. Jag körde runt runt runt och avslutade med en felfri fickparkering (körde inte in i varken framförvarande eller bakomvarande bil). Måste få skryta lite...fick Du fickparkera på Din första körlektion?

Nöjd.




Reggaekvällen

Igår var det premiär för den nya Reggaeklubben i stan. Vi var där.

När vi klev in i lokalen möttes vi av människor i en helt annan åldersgrupp. Om jag säger såhär, vi sänkte nog medelåldern med ett par år där inne. Senare dök dock några fler i vår ålder upp för att ta del av denna kväll som kom att bli väldigt lång och lyckad. Behöver jag ens nämna att ett flertal händelser kommer gå till historien? Scenen gästades av Syster Sol och General Knas och dansgolvet var fullt av ungdomar och vuxna som svängde sina lurviga i takt till musiken. Utanför backade en Ford in och ställde sig för att dunka dansband en stor del av kvällen. Det var sverigedemokrater till ölänningar som ville kolla läget. Utanför fanns det även flera original, exempelvis den där medelålders kvinnan som stötte på Jennie, eller killen som skulle vara "SÅ otrogen ikväll". Vi höll oss dock till de mest normala människorna på stället. Kvällen avslutades hemma hos Benjamin där vi pratade om allt mellan rabarber, Thomas Di Leva och politik. Där fick vi även träffa världens i särklass mest originella människa - Destiny. Bara namnet säger nog. I sina palestinasjalar och illgula tshirt pratade han som ingen annan. Vi blev långvariga och kom inte hem förrän kvart över fyra. Men det var det helt klart värt.

Huja vilken kväll!



Berlock 2000

Här är min nya berlock till mitt grymma armband. En rulltårta i guld/rosa. Jag dör av dess söthet och vill ha på mig den JÄMT. Den passar perfekt och alla är jätteavis på mig nu, bombis....

38 kr på Tradera. VÄRT.

Förnedring is no more

Mamma har fallit för trycket. Hon har gått med i Postkodlotteriet. Jag dör! Hon sa att hon "inte skulle stå ut" om den "stora grannyran" kom till vår postkod utan att vi var med. Antar att han har lyckats med sitt koncept, den där Rickard Sjöberg eller vad han heter, spillevinken med på tok för långt hår som brukar synas i rutan.

Hela den här grejen gör mig lite besvärad. Som ni vet har jag ett dokumenterat PROBLEM med att främmande människor plingar på dörren och VÄCKER mig om dagarna, så att jag tvingas öppna dörren i morgonrock och bli helt uttittad och BESVÄRAD. Härligt om det råkar vara typ Kalle Schulman eller Ricke himself som plingar på och typ trycker upp en fet videokamera i fejjan på mig så att hela svenska folket kan ta del av det stora förnedringsögonblicket. Det skulle vara härligt tycker jag.

Jag har därför klargjort för mi madre att det är SLUT på visan. Nu är de brända bullarna stekta. Jag tänker aldrig mer öppna dörren om det plingar på när jag sover. Går hellre miste om 100 000 spänn. Så, nu vet ni...




Mona blir rosa och ger alla pengar...

Fått post idag också! Tredje dagen i rad som posten ba kräks ur sig små kuvert och paket adresserade i mitt namn. Blir helt bortskämd av det här. Den enda post jag får i vanliga fall (förutom Illustrerad Vetenskap) är i form av vykort med en tacky kattunge på, från TANDLÄKAREN. Schyst att bygga upp förväntningarna så att man tror att man ska få en kissemiss när man i själva verket får rotfyllningar, flour, röntgenbilder och en alldeles för liten ring. Fatta vilket nedköp. Så ni kan ju tänka er hur ÖVERLYCKLIG jag vart de senaste dagarna när det faktiskt dampat ned saker av värde i min brevlåda.

Idag till exempel fick jag ett megastort ljusrosa kuvert med texten "Tack för att du väntat..." på. Första tanken var att Mona gjort en spinoff på Socialdemokraternas kampanj och ba ville tacka för sig och få lite sympati över att det gick så katastrofdåligt för henne i söndags, eventuellt ge alla pengar för att samla på sig röster inför 2014. (Ni ser ju, jag har blivit helt störd av politikhysterin) Hehe. I själva verket var det Telia som gav mig en check på tvåhundra spänn. Så nu ska jag vara den snåla som ba går in och frågar om man kan betala sina mobilräkningar med den.......


Nä..fast OKEJDÅ KÖR HÅRT

Läste just dagens bästa kommentar i tidningen. Kalmars lokala tidning KalmarPosten har varje vecka en fråga som de gått runt och frågar ungdomar på stan. Jag börjar seriöst se detta som veckans nöje. Det är nästan alltid någon pinsam/störande/loj eller allmänt FEL kommentar man kan skratta åt. Denna veckan blev jag inte besviken. Tvärtom. Veckans fråga var följande "Skulle du kunna tänka dig att dejta i TV?" varpå en tjej svarade enligt bilden.



Fann hela grejen EXTREMT underhållande då hon tydliggör att hon vill ha sitt privatliv just...privat,
för att sedan välja det mest extrema, nakna och avslöjande "dejtingprogrammet" i världshistorien.
Snacka om dubbelmoral, kunde inte hålla mig för skratt och det borde inte ni heller!


Ibland vill jag också ha synfel men får nöja mig med att botanisera i butiken



Nagelfanatikern

Idag damp det ner ett paket till mig i brevlådan. Det var mitt nagellackskit som jag längtat efter i tre år och nu äntligen köpt. Det blev mycket pill framför idol ikväll kan jag säga - det var faktiskt svårare än jag trodde det skulle vara. Men övning ger färdighet, och jag är SÅ nöjd med mitt köp. Släng dig i väggen Foki...hehehe....


Jag säger som Pontiak: Va göööe vi nuee?

Det råder inget tvivel om dagens stora samtalsämne. I varje liten vrå spekuleras och diskuteras det angående gårdagens valresultat. Fredrik Reinfelt sitter kvar som Sveriges statsminister efter Moderaternas bästa val någonsin, medan socialdemokraterna backade stora siffror i väljarstöd. Det pratas hejvilt om Sverigedemokraternas seger och hur samtliga partier känner oro inför deras 20 mandat i riksdagen. Inget av de sju riksdagspartierna vill samarbeta med SD. De rödgröna vill inte heller samarbeta med alliansen. Detta är för mig en ekvation som inte går ihop.

Det bästa som kunde hända av situationen är om alliansen får tre mandat ytterligare och därmed majoritet i riksdagen. Som det ser ut nu kommer det dock bli en minoritetsregering där Sverigedemokraterna har det sista ordet i beslutet. Ett annat parti som direkt gynnas av resultatet är Miljöpartiet som kan dra nytta av deras placering och genom att komprimissa med alliansen markant försvaga SD:s makthaveri. MP har dock, något som jag tycker är väldigt synd, gjort klart att de under inga omständigheter kommer hjälpa alliansen. Detta har jag delvis förståelse för då det måste gå att se skillnad på rött och blått, annars kommer det resultera i att SD får ännu fler röster i kommande val. Men ändock är det dags att de rödgröna lägger ner stridsyxan och gör vad som är rätt för Svenska folket. För att blått är finare än gult.



Nu blev det lite väl seriöst, eller vad säger ni? Parlamentets valfilmer lättar på stämningen.



Nästa: Valvaka!

Idag är det den tredje söndagen i september 2010.
Jag har röstat. Har du?


Grattis Sanna Duck

Igår firade vi att vår kära vän Sanna fyllt arton år med ett kalas i mitt hus. Vi lagade supergod mat, Club Sandwich, tillsammans och åt och åt och åt. Det blev senare presentöppning och hysteri samt efterrätt och mys. En mycket fin kväll, och Sanna verkade nöjd hon också.


Här är vår snygga vän Sanna som Jesus i julas.

UF UF UF

I förrgår hade vi aktivitetsdag på skolan, vilket betydde att vi som ska starta UF-företag under året fick åka till Mönsterås på en så kallad "Kick off". Där fick vi mingla med företag, lyssna och bli inspirerade av föreläsningar, samt ta del av tips för att lyckas i vårt arbete. Det var mycket intressant och roligt på många plan, men blev dock lite tröttsamt då vi var där från tolv till fyra och inte fick någon mat. Hur som helst, vårt företag består av Amina, Kajsa, Linnéa, Sanna och Frida. Vi är EcObsessionUF och vår affärsplan är att sälja Solcellsladdare för mobil,mp3,kamera och dylikt. Vi hoppas stenhårt på att detta kommer bli en lärorik och lyckad del av vår skolgång! Här har ni oss, mitt i elevhavet på mässan i Torsdags.

Bildproduktion av Marknadsföringschef Kajsa Nilsson.

En lyckad lillördag

Utekvällen i onsdags var den bästa på länge. Peppen var hög, sällskapet var kalasglatt och allt stämde. Något som kan ha berott delvis på idol-hänget innan och "Micke från Öland"-hysterin. Kvällen började alltså i Ruts lägenhet - Rut + Ruts bror. Därefter bar det av på cykel in mot uppvärmningen på Lilla Klubben, matchen på KM och eftersnacket på O'learys. Allt var underbart roligt, men klimax var de sista timmarna med dans, pinsamheter och karaoke. Helt klart en värd onsdagkväll!



Högkvalitativa bilder från Kajsas kamera såklart.

FETT med bra program

Hela den här grejen med Biggest Loser Sverige alltså, jag fullkomligt älskar att det är EXAKT som dess föregångare bortsett från att alla talar Svenska och att tränarna inte är lika coola och respektingivande som Jillian Michaels. Älskar också att "veckans UTMANING" var att springa en superkort sträcka MOT tre supersmala barn. Om man lyckades springa om barnen fick man bonusvikt vid invägningen. Fett!

Skrattar nästan när jag tänker på att en av deltagarna, en fet kvinna, helt plötsligt mådde skitdåligt och inte kunde vara med och träna. Hon kunde inte vistas i rummet om deltagarna åt broccoli - SÅ dåligt mådde hon. Det borde vara mätinstrumentet för hur illa man mår, seriöst. Hur som helst gick hon till doktorn och det visade sig att hon var GRAVID. Hahahaha. Hon hade en bebis i magen! Därför hon var så fet, typ. Hon som inte ens kunde få barn. Så himla klyschigt. Världens bästa inslag i serien - lite extra DRAMA. Hon och hennes man fick i alla fall åka hem ikväll, de hamnade under gula linjen och blev eliminerade. Men det gjorde inget för de hade redan vunnit "den bästa gåvan av de alla...."



Ett tryck och så VIPS är kranvattnet läsk!

Vi har blivit med Kolsyremaskin! Äntligen! SOM jag försökt övertyga mina föräldrar om att vi borde ha en sådan, och så plötsligt igår stod den där på köksbänken och SKEN. Det var en syn för ögat det. Aldrig mer obotliga cravings efter kolsyra, aldrig mer frustration. Äntligen kan vi leva det liv vi förtjänar.....

...Med en OBH Nordica Sodamaster - Designing good life.


Johannas KALAS

Om några timmar bär det av mot Johanna och tårtkalaset som där ska äga rum. Jag är supertaggad, för tårtor är något av min specialitet. Fröken Palm har nämligen blivit myndig och det ska firas med kalas! Presenterna är kirrade och peppen är lagd. Jag kan inte komma på något bättre sätt att spendera en söndag på...


Lördagsaktiviteter

Gårdagen spenderades till en början i Sporthallen där Frida Peterson och jag satt oss för att heja på Rut i rugbyspelandet. Vår skola har tillsammans med rivalskolan en stor rugbymatch varje år. Det är årets event och nu har träningarna satt igång för att klå Stagneliusskolan och som för två år sedan ta hem dubbelsegern! Uttagningsmatchen om vilka som får vara med i laget var alltså igår, och där satt Frida och jag bland massor av väskor och var rädda för att monsterkillarna som sökte skulle KROSSA oss mot väggen när de sprang förbi. Det var en upplevelse. Tänk dig att sitta mitt i planen i en tjurfäktning i Colosseum medan tjuren och tjurfäktaren försöker döda varandra. Så kändes det.

Sedan bytte jag umgänge till den andra Frida i mitt liv. Jag hjälpte henne med en bild till ett skolprojekt och sedan hamnade vi hemma hos mig där vi SVULLADE i lördagsgodis och tittade på politiska satirprogram. Mmm det är SÅ man ska spendera en lördagkväll, gott folk!



Buffébesök

I fredags hade jag finbesök från Linköping bestående av Mr Malin och gänget. De gjorde ett stopp i Kalmar på väg till Karlskrona. Jag försökte dokumentera besöket med hjälp av iPhonekameran. Det gick sådär. Efter att ha sett kvaliteten på bilderna från Kajsas nya kamera känner man sig ganska underlägsen. Hur som helst var det en trevlig kväll som avslutades med tacobuffé på KM.


The new Apple of my eye has arrived

Efter mycket strul, försändelser och komplikationer har jag fått min iPhone! Det var i onsdags den damp ned på rätt Ica och jag kunde hämta den. Samma dag hade det nya simkortet kommit, och BAM så var den natten förstörd. Jag börjar förstå mig på hur man ringer folk ifrån den nu, vilket känns befriande. Den är supersnygg och jag älskar den. Den slår dock inte min första kärlek till iPod Touch som liksom har gett mig hälften av the excitement redan, och jag har vanan inne att skriva på touchtangenterna. Men fuck LG - OH vad jag älskar iPhone!

Har förresten fått mitt första abonnemang, och det skrämmer ihjäl mig. Hela grejen med att "bara köra" i en månad och sedan få en räkning känns superfrämmande. Tänk om jag inte har gratis sms, tänk om jag inte har gratis surf. Med mitt generösa brukande av dessa funktioner skulle det innebära att jag aldrig någonsin får se ljuset i tunneln igen.....




Imorgon är det skolval och jag har politik upp till öronen. Förresten, programmet 11h på ettan är småkul. Och Soran är söt.

Jag håller på att transformeras till ett politiskt monster. Min självinsikt påminner mig upprepande om att jag måste lugna ner mig innan det är för sent. Innan jag sitter där i träsket som värdelös debattör för Hundpartiet. Det är liksom inte dit jag vill komma med det här. Påminn mig om det när det blir relevant.

Om jag tänker tillbaka på tiden då jag första gången i mitt liv ställdes inför vad jag hade för politisk åsikt, känns det ganska betryggande att jag har kommit en bit sedan dess. Första gången jag fick frågan (visserligen indirekt) om politisk ståndpunkt, gick jag i nedre delen av mellanstadiet. Jag minns det mycket väl. Som om det vore igår. Det var på Lunarstorm. Den nätcommunity som var helrätt och ball under min uppväxt men som människor kommer ha glömt bort om tjugo år. Det var utformat så att under själva presentationen fanns en liten ruta med personuppgifter med avsikt att fyllas i av vederbörande; ni vet, hårfärg, ögonfärg, intressen, civilstånd.. och just det, politik. I det mognadsstadiet begrep jag inte ens innebörden av ordet politik. Klickade lite hetsigt i knappen för "Inte intresserad". Det nonchiga alternativet som alla ba studerade med avund och beundran. De som tog "vet inte" var inte lika respektingivande och begåvade. Men jag kunde ju ingenting om politik överhuvudtaget. Jag var den som tänkte WTF!? och vände ryggen. Funderade aldrig ens. Hoppades på att det inte var något snuskigt så jag inte gjort bort mig totalt.

Det var det valet jag gjorde då. I mellanstadiet. Inom en kort tidsperiod står jag, bland miljoner människor, inför ännu ett val. Valet om hur Sverige ska styras de kommande fyra åren. Jag som förstagångsväljare har många gånger intalat mig själv att inte påverkas av vad andra tycker och tänker. För det värsta jag vet är människor som bara tar den enkla vägen, struntar i att rösta, eller sneglar på bänkgrannen och håller med utan vidare eftertanke. Jag menar, har man fått chansen att lägga sin röst och få den räknad, är det väl superviktigt att man för sin talan och ingen annans? Tänk på de som verkligen vill rösta men inte får bara för att man fyller år en vecka efter valet. Res dig ur soffan och gör skillnad nu.

I största delarna av mitt närmsta umgänge är det tabu att prata politik. Det tycker jag är jättesynd verkligen. Jag antar att den främsta anledningen till detta är att alla har så olika åsikter och har svårt att respektera varandras. Så länge man har en åsikt, står för den och kan motivera varför så är det för mig inga problem. Kanske är det jag som är räven bland hönsen, den blåa bland alla röda. Kanske är det jag som ställer till det. Vem vet? En sak är säker, jag tänker aldrig någonsin ändra åsikt bara för att de jag umgås med har en annan. Det borde inte du heller.


Intresserad av att köpa senaste Veckorevyn? 30 spänn, slänger på en exklusiv autograf på köpet

När vi trösthandlade på Ica upptäckte vi att nya Veckorevyn kommit ut. Den handlar om Blogawards 2010 och pappa skulle därför medverka, visste dock inte i vilken utsträckning. Så vi köpte den. När vi kom hem och öppnade pappas portfölj såg vi att han redan fått ett exemplar av tidningen itself, tillsammans med en personlig rosa lapp. Så nu har vi två tidningar, och samtidigt kastat 32:50 kr i sjön. Härligt!

När jag öppnade tidningen hittade jag honom, på sida 21. En bild på 2*3 cm (ja, jag mätte), och det var det. Måste ju vara tusentals pixlar! 4845 vid närmare eftertanke. Jag ångrar mig, det var värt varenda krona!


Telia: "Din iPhone har kommit!" Så har den inte det :PpPPpPPP

Oj, här fullkomligt KRÄKS jag ur mig inlägg efter inlägg. Ni är för bortskämda!

Tänkte jag skulle berätta hur FRUSTRERAD ARG och PISSED OFF jag blev igår när jag skulle få min efterlängtade iPhone 4. När vi kom hem från stan igår låg det ett brev och väntade på mig i brevlådan. En avi från posten som meddelade mig att jag hade ett paket på 0,5 kg att hämta på Ica. "Yippie, min iPhone har kommit" skrek jag. I huvudet. Mamma och jag skyndade oss att backa ner bilen och bege oss dit. Väl där berättade de att det hade blivit "komplikationer i leveransen" och att mitt paket i nuläget befann sig i "Lidköping" och inte hos mig! Fick gå och trösthandla på Ica istället. Ska hämta den på måndag. Jag blev arg. Så jag dränkte mina sorger i popcorn, chips och facerape med Amina hos Johanna. Johanna var också där.

Borde lyssnat på den
här låten under min cykeltur.



HEY Y'ALL

Under det vidundrande åskvädret den där dagen i somras när jag låg hemma själv och trodde att jag skulle dö, slogs vår radio ut i hallen. (Visste väl att NÅGON skulle dö) Den har alltså vart helt förstörd i nästan en månad, så det var med häpnad jag insåg att det ljöd där uppifrån nyss. Gick upp för att ta mig en smörgås till middag. Smörgås, vilket roligt ord. Nåja, kom upp till köket och hörde att det spelades COUNTRY-musik (Eller som mamma valde att uttrycka det - hästjazz) på hela övervåningen. Sedan när blev vi countryfamiljen, undrar jag. Satt och knaprade Finncrisp och drack Earl Grey med SVE-Honung från "Europa eller utanför Europa". Det kändes speciellt. Väntade bara på att hästen skulle storma in genom dörren med en stråhatt på huvudet och utbrista HEY Y'ALL!....


Pappas dagliga ställ.

KOPPKAKOR!

Bakade nyss de godaste Cupcakesen jag någonsin gjort. Att detta var min första gång hör inte hit. Hur som helst, jag blev helt amazed flertalet gånger under själva processen. Ojade mig om hur SLÄT degen var, hur GOD den var och själva KONSISTENSENS perfektion. Kan med facit i hand meddela att den färdiga versionen slår allt med hästlängder. SAFTIG. Mmm. Vilken njutning. Struntar i att reflektera över antal kalorier, det är det inte värt med tanke på att den allra onyttigaste produkt McDonalds säljer är just chokladmuffinsen. Går dock inte att få ångest över att äta mina Cupcakes. Okej nu ska jag sluta skryta, var bara tvungen att ventilera mina känslor. Här får ni receptet så att alla kan göra dem! Mer cupcakes åt alla!

Ingredienser
150 g smör
2 2 ägg
1.5 1.5 dl strösocker
1 1 tsk vaniljsocker
2 2 dl gräddfil
1 1 st citron, skalet
3 3 dl vetemjöl
2 2 tsk bakpulver
1 1 dl kakao
1 1 nypa salt

Frosting
60 g smör
5 5 dl florsocker
1 1 tsk vaniljsocker
1 1 msk citron, saften
100 100 g Philadelphiaost
Karamellfärg/kakao

Receptet ger ungefär mellan 8-14 st, beroende på storlek. Börja med att sätta på ungen på 200-225 grader. Vispa sedan ägg, strösocker och vaniljsocker poröst. Rör ner smält smör, gräddfil och rivet citronskal. Blanda vetemjöl, kakao, bakpulver och salt och rör ner i smeten. Placera ut pappersformar på en plåt (eller - att rekommendera - i en muffinsplåt). Fyll muffinsformarna till 2/3 med smet. Grädda i cirka 15-20 minuter. Gör frostingen under tiden du väntar. Vispa smör, florsocker, vaniljsocker och citronsaft krämigt. Vispa i Philadelphiaosten. Färga glasyren i olika färger med karamellfärg, tillsätt kakao för att få den chokladig, eller behåll den vit. Spritsa den på cupcakesen och garnera med strössel. Sen är det bara att pressa i sig!

Och nej, jag kliver inte på mina husdjur

Glömde nästan min nya badrumsmatta! Visst är den underbar? Supergosig att gå på också. Med denna att kliva på när man vaknar klockan sju på morgonen kommer alla dagar bli lite ljusare. Ska nog börja behandla den som ett husdjur. Typ hälsa på den varje gång jag ser den. Klappa lite på den. Att ge den mat blir dock uteslutet av praktiska själ....

Kavaj2000

Efter att jag suttit instängd i den mörka kalla E100-salen i all ensamhet efter skolan och smygprogrammerat fram en banner jag inte skäms allt för mycket för OCH dessutom blivit avbruten av en hel skolklass byggelever "Ey...det sitter någon här...pschpschpsch", gick jag på stan med min moder. Vi spatserade runt och kikade på glasögon, strumpbyxor och en och annan jacka. Meningen var att vi skulle hitta en höstjacka till mamma, men den enda som kom hem med en var jag. Mitt betalkort fungerade inte i affären, så mamma fick äran att betala mitt första plagg prydda med axelvaddar. Pretty sweet, huh? Min nya grej är att köpa saker som gör att jag ser viktig ut. En liten hang up typ. Är supernöjd. Köpte även en halsduk i farten. Ett par strumpbyxor slank ner också.


Programmeringsmissöde

Hade Programmering igår. Vi fick en uppgift att producera en banner under en del av lektionstiden. Ni vet en sån där liten annons på någon hemsida, där ett företag gör reklam. Tiden var inte evig och jag var inte bekant med skolans upplaga av Photoshop. Lyckades därför knåpa ihop en GROTESKT ful banner. Jag skäms bara jag tänker på den. Det tåls att nämna att jag bara haft två lektioner i detta ämne och blev sjukt missnöjd. Eftersom syftet är att vi ska använda bannern vidare kände jag att jag var tvungen att komplettera den. Det är det jag har gjort ikväll. Istället för att ta itu med mina kilometerhöga klädhögar på rummet. Men man måste ju prioritera. Faktiskt. Pinsamt skämmigt att vara den ENDA tjejen i gruppen och göra SÄMST intryck. Alla killar gör reklam för typ VAPEN, KÖTT och VÅLD. Så kommer jag med min lilla Hello Kitty Datamus. Hahahaha. Kände mig sjukt mesig med produktval och mitt rosa typsnitt. Gjorde bilderna lite tuffare nyss, så imorgon ska jag smygprogrammera lite efter skolan var tanken. Har ju fått ett eget sånt där kort som alla lärare har så man kommer in i datorsalarna. Så nu kan jag sitta och nerda vid skoldatorerna till klockan nio på kvällen. Myser.....


Partidebatt

Partidebatten i Kalmarsalen i eftermiddags, som jag sett fram emot den! Att få glo på icke-intresserade elever som skruvar på sig i stolarna och lider när de tvingas lyssna på partier debattera i 120 minuter utan paus. För är man inte engagerad kan detta bli lika smärtsamt som självdestruktivitet eller som när foten somnar. Fast psykiskt. Skämt å sido, jag tyckte det skulle bli kul eftersom jag är intresserad. Jag tycker personligen att eventets idé var superbra, just för att förstaväljare (jag) ska ha möjlighet att få en uppfattning om var partierna står i olika frågor.

Tyvärr föll hela grejen lite av en rad anledningar. Dels kändes det som att det bara debatterades om två frågor i huvudsak, nämligen Arbeten och Miljö och dessa blev ältade för länge. Vi fattade budskapet redan FÖRSTA gången ni tjatade om McDonalds, liksom... Långdragenhet gör mig galen. Att folk hipp som happ tog sitt pick och pack och gick var också ett stort störningsmoment. Men, det STÖRSTA problemet för mig var dock åhörarna, alltså de inkompetenta jävlarna som STÖRDE folk som försökte lyssna. Jag skiter väl fullständigt i om ni hellre har långa konversationer på Facebook under tiden, bara ni inte sitter bakom mig och har en egen lång diskussion om något skit. Jag citerar:

"Vilka ska du rösta på då?"
"Ja vene... Inte han som pratar nu i alla fall. Det blir nog de på andra sidan. Typ Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna bah."
"Ah. Ta han killens parti då, han var ju SNYGG i alla fall..."
"Mm vet inte. Du då?"
"Nä asså ja vene lixxom. Ja fattar typ inte. Röstar nog blankt."
"Aa men det är ju bättre än att inte rösta alls ju"
"Mmm asså precis"

Om jag hade haft ett soft-airgun i fickan hade jag inte tvekat en sekund.....









hits