23-04-2008 En upplevelse

Idag har jag för första gången i mitt liv,

besökt Fridas pappa på Varvsholmen-polmen.
Strålande väder även idag, så det var mycket härligt. Man önskar ju att man bodde där ute, vid den här tiden på året.
Jag sken upp som ett litet barn när Frida befriade mig från mina plugg-planer och frågade om jag skulle hänga med dit. Vi gick med Pippi till Ängölivs där vi köpte lite nödproviant, och även o-nödproviant i form av bland annat en ny smak av godiset Center.
Strawberry, lemon, chili.
Eftersom Frida och jag är lite innovativa och gärna provar nya saker, så kände vi oss manade att provsmaka även denna.
Förra gången när vi testade Center med tuttifrutti gick vi på en nit. Citrus- och mjölkprodukter är ingen höjdare att blanda, så som mjölk och juice vid frukosten. Man måste druckit upp det ena innan man kan börja med det andra. Det går bara inte ihop.
Att två goda saker i kombination kan bli äckliga är ganska svårt att förstå. Nåja, vi får helt enkelt lita på våra smakinstinkter.
Den här nya Centermodifieringen var heller ingen direkt höjdare, speciellt inte om man frågar Frida. Eftersmaken av chili var däremot ganska cool. Jag är beredd att 'partly agree' med Frida, det var inte det godaste jag ätit. Men det skulle heller inte plåga mig om någon band fast mig i en stol med ett hopprep och handklovar och tvångsmatade mig med denna produkt.
Sedan hittade vi också en Pin-görar-apparat som hon fått när hon fyllt typ tolv. Den hade vi lite roligt med, och jag fick en fin liten grön pin med ett fyrklöver och en nyckelpiga på. Snuttigt. Det ska bli vår nya grej.

Har även fått en /slash/ två låtar på hjärnan på grund av att Tobbe-Bobbe-Lobbe-Hobbe(?) spelat dem i bilen. Låtar av det sköna bandet Oh Laura.
Release me, och The mess you left behind. Snacka om härliga låtar.
Jag måste ha dem.
Nu.

(Jennie fyller även år idag, GRATTIS till dig!)

Well, 'It's too late, To be smart now, I'm all out of clever things to say...'

22-04-2008 En veckostart

Låt mig börja prata om gårdagen.
Måndagen bestod i princip av att stå i skolkiosken och sedan i matsalen.
Ganska soft.
När jag kommer till matsalen möts jag dock av en liten tjej som kommer mot mig, och startar en dialog med en något chockad Linnéa.
-Hej, du var väl på discot i fredags?
-Eh hej.. Ja.
-..med den där orm-klänningen..?
-Jaa.
-Vad var det du hette nu igen?
-Linnéa.
-Javisstja, nu kommer jag ihåg. HEJ LINNÉAAA!

och kort här efter utbryter värsta bamsekramen från den lilla tjejen. Hon liksom kastar sig runt området kring mina ben, och nästan mosar mig där jag står, helt chockad och undrar hur fan dethär gick till.
En bit ifrån står Stina och skrattar så hon håller på att dö, och detta fortsätter även sedan när vi sitter och torkar borden lite passivt, fast kanske denna gången från min sida. Vi kanske inte ska gå in på det, men Stina,
man hör det man vill höra.

Det där med att barn snackar med en har nästan blivit något som händer mig ofta. Jag kan nästan tycka det är lite jobbigt vid vissa tillfällen. Okej om man får höra att man är fin eller så, men när de säger hej och frågar vad jag heter, av ingen som helst anledning. Ja, då blir jag nästan bara frustrerad och överväger att gå därifrån, kasta sand på dem eller något. Frågvisa barn kan vara så jävla jobbigt.
Efter en dag i skolan, kommer man ut, har bråttom hem, så blir man helt överrumplad med frågor och 'hej' när man försöker passera dimman av småbarn för att kunna ta sig till cyklarna.
Nu ska jag inte göra värsta utläggningen om att jag tycker barn är jobbiga, nej då har du fått detta om bakfoten.
De som är barn nu är ju de som kommer ta hand om oss när vi blir gamla och grå.
Och Frida påminner mig jämt om att de är så 'sööööötaaaa'.
Så, vad ska man göra?
Vem som helst är väl en pain in the ass, ibland.
Oftast barn.

Mattias berättade även om en dröm han haft igår där jag var med, som hjältinnan!
Gick till ungefär såhär, enligt honom.
"Nu stod jag i någon klädesaffär och skulle köpa svarta och vita strumpor! Sen så ångra jag mig och la tillbaka de svarta. Sen när jag skulle betala med mitt kort så började hon i kassan plötsligt snacka på engelska! Jag fattade ingenting och kände mig hur dum som helst! Då önskade jag att du skulle vart med mig. Och det var då som du bara plötsligt kom inspringande och tog över snacket. Du bara 'excuse me I take care of this' och sen var det löst och jag var hur glad som helst! Sen vaknade jag."
Trevlig dröm. Jag äger.


Idag då,
ja, när jag anlände för sent till skolan idag, så upptäckte jag till min fasa att mitt ena örhänge var borta, totally gone.
Och det var inget jäkla skit som var köpt på realisation eller något sånt, utan riktiga titanörhängen.
Jag blev givetvis lite smått panikslagen och stissig, och kom på att det kanske försvunnit ner i avloppet när jag duschade i morse. Man kan inte hoppas på för mycket.
Lektionerna går och jag inser att jag tappat bort det. Jobbig situation, och om det inte vore för det strålande vädret så hade jag nog blivit på ganska dåligt humör också.
När jag väl passerat småbarnsflocken och gått hem (min cykel är ett bakverk. eller ja, åtiminstone paj.) så lyfter jag på täcket i sängen, och vad finner jag väl där, om inte mitt örhänge! Dagen blev plötsligt ännu bättre, och jag bestämmer mig för att sola lite och äta glass&ananas.
Synd att man blir så slö av att sola länge. Borde satt mig och läst igenom SO:n, men det liksom orkade inte hjärnan. Får väl ta det så småningom. Inte för att det brukar vara något problem ändå, men men.

Nu har jag tittat på Andra avenyn. Det är verkligen bra.
Om ni har kunnat undgå detta geniala program som går söndag,måndag,tisdag, så kan ni se alla 91 avsnitt som visats på tv än så länge, på svt.se.
91 avsnitt, oj det är vekligen en del. 91 á 30 min, blir.. med hjälp av min hjärna, 2730 min.
2730 minuter är 45,5 timmar som i sin tur är, med alla extratryck mellan varje avsnitt och eventuellt lite toabesök och poppning av popcorn, nästan två dygn i sträck.
Så, nu har du att göra!

20-04-2008 En helg

Fredag:
Dagen bestod i princip av kabaré, en sorts skolshow där folk utan någon befintlig talang överhuvudtaget ställer upp och skämmer ut sig inför hela skolan. Förvisso finns där talanger också, men de liksom försvinner litegrann i havet av folk som bara vill ha uppmärksamhet och skäms om tio år när de tittar på filmen och inser hur fruktansvärt pinsamt det egentligen var. Folk som helt saknar utstrålning och inte ens kan pressa fram ett litet leende där vid strålkastarna. Ganska patetiskt om jag får säga det själv.
Om man bortser från de människorna, så är hela föreställningen ändå ganska lättsam och trevlig att titta på. Sång och dans och sketcher. Uppbackat av en strålande orkester så blev det värt det. Det är ändå ganska underhållande och med tanke på allt slit de uthärdat så har de faktiskt åstakommit något värt besväret. Fastän jag tyckte vissa nummer var ganska onödiga så blev det ändå bra i sammantaget.
Kvällen var uppbokad i lilla gympasalen där klassen hade disco för småbarn, för att tjäna pengar till resan i slutet av terminen. Trots att jag kan bli lite irriterad och frustrerad på människor i klassen som absolut inte tillför ett skit, så fick man ju stå ut. Låtsas att de inte existerar, och köra sitt race. Ja, det var precis vad jag gjorde. Hoppas jag inte trampade på någons tår, (eller jag ångrar mig. Hoppas jag gjorde det). Nåja, jag sålde godis och läsk, och underhöll mig med att lattja med barnen.
Efter detta åkte jag hem till Tilde och fortsatte det eviga godisätandet. Där var hela gänget. Jag trodde min mage skulle sprängas.

Lördag:
Eftersom jag i princip var själv hemma så tog jag det lugnt, och tog inte tag i mitt liv förän ungefär runt tvåslaget. Frida kom och lekte lite med mig. Vi bakade glace au four. Glass i ugn. Mums. (kalorier)
Sedan gick jag till Mattias där Tilde var också. Vi tittade på bilder och film från Thailand, och beklagade att Rille tvingades lämna körslaget. Mattias hade vart så gullig och fixat med både godis, chips&dip och kladdkaka, så man var ju tvungen att äta. (inte för att jag kände mig tvungen, men man måste ju skylla på nåt) Det var mycket trevligt.

Söndag:
Idag har jag varit inne i stan med Frida och även mamma en liten stund. Vi köpte present till min käre granne som fyller 22 imorgon. Och senare gjorde jag ett impulsköp, en tröja med en halv väst på. Mycket fin.
Efter detta spenderades tid hon grannen, där vi svullade i fika och daimtårta.
Herregud vad onyttigt.
Men gott.
Ja, och nu har jag vart med Frida igen. Vi har spelat Chicago som jag lärt henne (jag vann), kittlat Frida och tittat på diverse program på tv.
Alltså, Andra avenyn, Parlamentet och
programstarten 'Sanningens ögonblick'.
Vilket fruktansvärt program. Jisses. Man sitter i soffan och vrider sig och skäms för den pinsamma stämningen och tystnaden som råder i detta program. Det är helt sinnessjukt hur folk kan sitta där och berätta det mest pinsamma som existerar, och efter det, få reda på om man ljugit eller inte. Vem har koll på det egentligen?
Där ska man sitta och svara på frågor och strida mot sitt samvete. Men man vet ju bara själv om man talar sanning eller ljuger. Helt sinnessjukt. Vilken äcklig programidé. Jag blir så äcklad. Usch. Blä. Fy.

Från en sak till en annan:
Oj vad jag vart onyttig.

16-04-2008 En sorglighet

Idag har det alltså hänt.

Jag har länge vetat att något varit fel, utan att ens försöka göra något åt det.
En gång försökte vi laga felet, men sorligt som det är, gick det inte riktigt att pussla ihop.
Bitarna skruvades inte till så hårt man hade önskat, och nästa sekund händer samma sak igen. Fast värre.
Ett litet sår som blir större, till allt till slut kollapsar totalt. Går sönder, försvinner bortom allt hopp.

En sak man från början trodde var stabil bara trillar ihop framför ögonen på en. Går i bitar.
Och där står man ensam kvar, stampar av ilska, snopen och undrar hur fan det gick till, fast innerst inne har man ändå haft det på känn ett tag.
Instabiliteten.
Osäkerheten.
Känslan på att det snart spricker.
Som en ballong man bara stuckit hål på.
Och även fast man vänt uppochner på det, vridit och vänt, så har det inte gått att rädda.
Det är som en spricka i metall, som måste lödas ihop, tvingas ihop, för att någonsin kunna fungera igen.

Om jag är ledsen?
Nja, inte uppriktigt ledsen. Kalla mig känslokall, men det finns faktiskt nya att få tag på. Massa olika modeller, som kanske passar bättre för mig.
Jag kanske var lite för hård, körde med den för mycket. Skadade. Gjorde illa.
Fast så lätt tycker man inte att det ska gå att bara förstöra allt. Jag hade ju egentligen inte gjort något fel från början. Tycker inte jag åtminstone.

Jag vet inte riktigt, jag tror jag har kommit till den punkten att jag känner att det inte längre är lönt att kämpa för det.
Jag tycker inte ens att det är värt att försöka längre. Jag vill ha en ny. Jag vill ha en ny cykel.

13-04-2008 En fundering

Vart hos Joel i helgen, som ni kanske märkt eftersom jag inte uppdaterat, eller.. ja.
Myspys som vanligt. Bowlade med några av hans kompisar, kom tvåa av fem. Det är fan sanslöst. Jag som var relativt jättesäker på att jag skulle komma sist. Blev nästan svimfärdig över att tvingas göra bort mig framför hans kompisar.
Måste vart något fel på banorna, kloten eller käglorna.
Nåja, nu är jag i varje fall mallig för det. (och låt mig vara det)

Satt förresten vid frukosten hemma hos Joel i morse och studerade müslipaketet ut och in. "33% frukt: (här räknas det upp massa onödiga frukter) och kokos."
Varpå diskussionen om frukt började.
Är kokos frukt? Det kommer som vi alla vet, från en kokosnöt.
Nötter, är det frukt?
Det låter väldigt konstigt må jag säga, iallafall i mina öron. Nötter har väl alltid vart nötter och inget annat? Har aldrig ens reflekterat över att man skulle kunna gradera nötter som något annat än, ja, just nötter.
Efter mycket om och men verkar det som att nötter verkligen är en sorts frukt. Jävla nöt.
Inte som äpple, päron, apelsin och dehär, utan som en egen del av kategorin frukt. Nötterna är enligt wikipedia äkta frukt och 'har bildats enbart från en blommas fruktämne', medan de sistnämnda är skenfrukter och 'har skapats både från en blommas fruktämne och någon annan del av blomman.'
Då finns det såklart undantag, och ett av de är jordnötter, som tydligen är besläktat med ärtor. En grönsak alltså?
Jisses vilken djungel.
Man blir ju helt knäckt av allt det här med nötter (hoho, dålig ordvits!)

Och tänker man lite längre (som min pappa lärt mig) så kommer vi in på ämnet tomater. Grönsak eller frukt?
Ja, som vi alla vet, och som Karin lärt oss i hemkunskapen, så tillhör tomaten grönsaksgruppen i matcirkeln.
Men lyfter man på mattorna så visar det sig att även tomater är frukt. Ja, vad har den då att göra bland grönsakerna?
Tomater ingår tydligen i kategorin 'bär', som är en underrubrik av just frukt.
Och gurka, verkar också vara en sorts frukt.

Vad rörigt det blev! Vad spelar det för roll om det är frukt eller inte? Gah. Man blir bara så less.
Undra om det var Linné som kom på denna kategorisering. Hoppas inte, för som vi alla vet så härstammar namnet Linnéa efter just Carl von Linné. Det vore ju pinsamt.

Frukta inte frukt.
Kom ihåg, som det sades i filmen 'Mitt stora feta grekiska bröllop', vi är alla frukt!
(ja, det hade åtminstone vart mycket lättare om det var på det viset)

10-04-2008 En engelskalektion

Hej, skulle bara säga att idag har jag upplevt den roligaste engelskalektionen i mitt liv. Tro det eller ej. Jag höll på att kissa på mig av skratt (eller, nja, inte riktigt.. men jävligt roligt var det).
Var en övning inför det muntliga provet i engelska vi för övrigt ska ha imorgon. Gick ungefär ut på att sitta i en grupp om tre personer. I grupp(-)sex blev jag, Simon och Rickard. Och i gruppen tar en upp en lapp från bänken, läser den för de andra och börjar sedan snacka kontinueligt i tre minuter om detta ämne.
De andra har chans att ställa korkade och lustiga frågor. (Egentligen vanliga och tråkiga frågor, men det blev inte riktigt så i min grupp)
Det hela började med att Simon tog ett kort, där det stod 'Jesus Christ'. Och det var här det roliga började. Sedan fick vi fem till ämnen efter hand och det spårade ut totalt.
Ni utanför förstår förstås inte hur jäkla roligt det var. Helt klart bästa idag.
Simon som inte vet vad fears är, Rickard som vet allt om hur en bok är uppbyggd, och jag som alltid är lika rolig.
'I have never seen a book'
'I'm Jesus!'
'People didn't like Jesus. Crucify him!'
'Weird, You aren't on my friendlist...'
Ja, ni fattar såklart inte ett skit av detta, ni skulle vart med. Vi skrattade högst i klassrummet och läraren bara satt och undrade varför, och önskade att hon fick delta. Jag såg det på hennes ansiktsuttryck.

Fast det var inte det enda roliga idag.


Träningen idag var också helt störd. Väldigt udda pass måste jag säga. Låtar allt från baribegirl till suspicious minds. Måste vart ganska tankspridd när hon konstruerade det där.

Nåväl, nu måste jag ladda batterierna inför nationella imorgon. Börjar tjugo i elva. Soft.
Och så blir det tåg till Joel senare. Måste nog be pappa beställa biljetter.
Det skulle jag ju få för att jag tvättade bilarna.

Godnatt!

08-04-2008 En vardag

Idag har det vart en strålande dag.
Efter skolan blev det träning, äntligen. Vart ett litet uppehåll nu, och imorgon missar vi kiboxen också. Nåja.
Härligt träningspass, precis som Mathilda sa.

Sedan kom jag hem, utrustade mig med mjukisbrallor, regnjacka, stövlar och en vattenslang och tvättade bilarna. Bikini-säsongen har inte riktigt kommit ännu.
Skämt å sido. Men generellt sett är det faktiskt ganska nice att tvätta bilar. En chans att faktiskt få blöta ner förbipasserande folk, och sig själv utan att behöva bry sig om att favoritjeansen blir förstörda. En anledning att faktiskt bli lite extra skitig till skillnad från det vanliga gnabbet om skit under naglarna och grejer.
Poängen var egentligen att om jag gjorde detta, så skulle jag få biljetter till linköping till helgen. Klart man tog chansen. När det dessutom är avslappnande och skönt att stå där och spruta frenetiskt med vattenslangen med solen i ryggen finns det ju inget som kan gå fel.
Två flugor i en smäll, så att säga.

Efter detta blev brodern min sugen på något bakverk, och bestämde sig för att baka rulltårta. Eftersom jag är lite mer skillad inom det området så fick jag vara som en hjälpande hand och sköta det väsentliga så det inte blev bränt, eller något sådant.
Gott blev det.
Och onyttigt.
Men det var det värt.

Har inte så mycket mer att säga antar jag. Förutom att någon kanske hackat sig in och fått reda på mitt lösenord, så nu har jag bytt det. Konsten blir att vänja sig vid det nya så man inte glömmer bort att man har nytt, och tror att någon annan bytt det istället för en själv. Hur som helst. Det ska nog gå bra. Allt är bilddagbokens fel.

BILbaka
tillBAKA

Förberedde också igår en liten överraskning. Säger inte mer om det nu, men det ska bli kul.

06-04-2008 En uppdatering

Jag får ursäkta att jag inte skrivit på ett tag.
Men vi ska iallafall vara glada att jag inte är beroende av min blogg. Det vore ju sorgligt.
Det är ju trots allt verkligheten som är värt något.

, what have I been up to?

I onsdags var jag smått sjuk. Hittade inte på så mycket över huvudtaget.

I torsdags var jag hos Frida och bakade och hade oss. Wienerkyssar. De blev 'helt oki'.
Men efter det, så hade vi cirka 4 äggulor och en äggvita över. Eftersom Frida klantat sig lite och misslyckats med äggdelningen. Så vi for ut på internet och googlade recept inkluderat mycket äggulor.
Efter mycket knappande och letande så bestämde vi oss inte för att göra äggtoddy eller omelett så tillslut blev det en rulltårta av de resterande äggen. Gott gott.
Rulltårta måste vara världens enklaste bakverk att göra, förutom chokladbollar, men det räknas inte för man blir ändå så kladdig under naglarna av det.
image65
I fredags efter skolan, som bestått mestadels av nationella prov i engelska, så bestämde Frida och jag oss för att prova den nya pizzerian i området. Vi delade nummer 39 och 48. Mums vad gott. Verkligen god pizza. Detta stället besöks igen. Mattias har kommit hem också. Fuskigt att åka till Thailand. Nu får vi se hur brun han blivit. Han har nog mycket att berätta. Får ta någon uppsamlingskväll där han får visa bilder och sånt.
Nåväl, sedan roade vi oss med att titta på talanger på tv, fick besök av Tilde en kort stund, och efter det, ligga och prata i Fridas säng, till långt in på småtimmarna. Eller, tja. Nästan iallafall.

Gårdagen spenderade Frida och jag inne i staden. (oj vad jag är med Frida ofta. Det måste vara för att hon är så obota skön och helt i min smak!)
Frida fick problem med vänstersidan av sin kropp, och mina fötter värkte.
Kullersten och klackskor är ingen bra kombination!

Såg säkert ut som jag var helt handikappad. 'Kolla pappa, hon har klackskor!'
Trots alla ojande och stånkande hit och dit, så var det nog värt det trots allt. Varken hon eller jag hade vart på stan på länge, så vi kände att nu var vi tvugna, så man inte är helt bakom flötet.
Jag köpte iallafall en sjal, ett armband, ett diadem och en grön tubkjol. Spännande.
Efter detta åt vi och sedan förflyttade vi oss hem till familjen Andersson och umgicks och tittade på en del av körslaget.
Frida är totally in love with Rille. Jag lovar. (och Robin, och och och...) <-- internskämt dvs, ni fattar inte.
Senare efter en promenad ute i duggregnet så somnade jag framför Coolrunnings, i Stinas soffa.
Hon väckte inte mig, så där låg jag till klockan halv åtta på morgonen. Vaknade och undrade vart fan jag var. Så kom minnerna tillbaka. Den ungen hade låtit mig sova där helt själv! Så sen gick jag in till henne och la mig i hennes säng och sov lite till. Var lite extra noga med att ta mycket plats och breda ut mig så hon nästan föll ned på golvet.

Nu är jag lite trött. Ska nog mest ta det lilla lugna nu innan Andra avenyn, eftersom Tilde inte kunde träna (hon är och svullar i tårta hos någon släkting som fyller år istället!) haha. *elakt skratt*
Den här helgen har gått för fort.

Syns förresten på detta inlägg hur mitt minne utformar sig. Långtidsminne är inte min grej. Kanske är därför jag är kompis med Frida. Hm..

Vi ses



Förresten har jag blivit lite smått kär i Chris Browns låt 'With you'.
Fast mest kär är jag trots allt, i Joel.

24-03-2008 En ölandsvisit

Idag har jag och min kära familj varit i vår lägenhet på Öland.

Efter en timmas bilfärd kliver man innanför dörren, möts av den där lite obehagliga kylan som sprider sig i rummet, nästan som om det vore en ande eller något i närheten. Men så kommer man på att vi inte satt igång värmen, som vanligt. Där, i det 6-gradiga rummet sätter man på sig tofflor och tjocktröja, lindar in sig i en filt och trycker sig så nära värmefläkten det går och blir då snäppet varmare.
Det är synd att det är så otroligt kallt där uppe såhär i höst/vinter/vår-tid. Det är nästan så man tror att begreppetimage56 värme helt försvunnit, där man sitter och huttrar med fyra filtar omkring sig. Vilken tur att vi inte är där så ofta på vintern, det vore outhärdligt.
Nåväl, när ljus tänts, filtar kommit till nytta, fläkten brummat igång och värmen kommit på balans någorlunda, så fikar vi och sedan börjar föräldrarna mäta och greja på väggen. De bestämmer hur stor den nya tvn ska vara, och jag sitter i soffan och läser en bok medan brodern tittar på något skitprogram som låter som speedway (på sin racercykel), på den nuvarande tvn.
image57
Efter en liten tid åker vi iväg och äter påskmiddag på en restaurang en bit ifrån. Lamm. Mums, en mastig familjemiddag blev det, med havsutsikt och allt.

Brorsan kritiserade min något oseriösa preliminära bloggdesign, så någon gång inom en snar framtid och när fantasin flödar hade jag tänkt att ändra den. Nu när jag äntligen fått photoshop och det. image58
Jag vill ju inte se ut som någon jäkla amatör heller.

(Dagens interna:
B -LOL.
M -Vad betyder det?
L -Laughing out loud.
P -Vad heter det där när man ligger på golvet och skrattar nu igen..?
L -Roflmao? image59
P -Ja, DÅ är det RIKTIGT jäkla skoj! *flin*)

Nu har jag vart ute och gått med Stina som vart i stockholm en liten tid. Bytt lite ord med varandra och så. Trevligt. Och nu sitter jag här rosig om kinderna och med kalla fingrar och värmer mig. Överväger att göra mig lite kaffe..

Imorgon bär det av till kosta. Ska bli roligt.
Ha det så trevligt tills dess.

PÅMINNELSE: GLÖM INTE HÄNGA UPP STRUMPA.

02-04-2008 En design

Sådär ja. Nu är den nya designen klar.
Hoppas den uppskattas.

01-04-2008 En aprilpremiär

Efter ett underbart och fantastiskt slut på det välbehövliga lovet, spenderat med de skönaste vännerna och den bästa pojkvännen,
så blev man tvungen att börja masa sig upp halv åtta igen, pressa upp ögonlocken och dra sig mot äckelskolan som var tillbaka i drift igen. Usch och fy.
Det framgår nog ganska tydligt att jag väldigt mycket längtar efter att få lämna den där jobbiga grundskolan jag tvingats besöka i tio år, för gott. Och det närmar sig med stormsteg. Ungefär 50 dagar kvar i skolan. (nej, jag har inte orkat räkna, det blir jag för deprimerad över, men det var visst någon som sa det)
Sedan börjar gymnasiet. Fick reda på att jag kommit in på linjen jag sökte, preliminärt dock, men inte så oväntat och jag kan nog ta det relativt ganska så jättelugnt, eftersom jag ligger ganska långt över medianen av de som kom in.
Sökte bara förstahandsval, för jag ansåg att jag inte behövde mer (och jag tyckte det var coolt).
Jag antar jag hade rätt.

Så, idag, första april. Dagen då man får lov att skoja med folk och faktiskt ha en bra ursäkt.
Aprilskämt, undra vem som kom på det egentligen. En hel dag som bara är ett stort jäkla skämt, ja det kanske behövs? Fast min dag har nog inte vart ett riktigt bra skämt, ni vet, ett såntdär som får en att ge vika av skratt och bara vilja uppleva det om och om igen. Nej, snarare en sån dag man skulle klara sig utan.

Trist skoldag följt av en jobbig vikarie, frånvarande kompis, nedlåtande besked på både spanska och svenska, ingen klockrent god mat, träningspasset var inte tillräckligt jobbigt, börjar regna, tänker fel på busstider och får stå och vänta 20 min, kommer hem och är inte hungrig för jag stoppat i mig lite godis som tröst, sätter mig och inser att jag har massa läxa att göra, och att jag redan sett tvprogrammet jag ville se.
Jag kanske borde ta och bli emo.

Nej, skämt å sido, vissa detaljer fanns det ändå som förgyllde dagen.
Frida och jag hade lite bus för oss, dock inte mycket men lagom för att få en dra lite på munnen.
Fick lite snälla komplimanger av folk om min nya frisyr, samt två småtjejer på skolan som sa lite snälla ord till mig som lyfte upp mig litegrann.
Och träningen var faktiskt helt okej trots omständigheterna, för Tilde var där med mig, vi bastade och lyxade till det med lite godis efteråt.

Men vissa dagar känns bara inte helt klockrena.
Antar att jag nästan glömt hur det var i skolan, under detta extraordinära lov. Verkligen lyckad ledighet. Mycket synd att det var tvunget att ta slut.
Måste få lite perspektiv också, annars glömmer man uppskatta det som är bra.
Jag antar att det är därför skolan finns.
Så man kan känna sig lycklig och ta bra vara på tiden när man är ledig.

En rolig sak, mitt upp i eländet. Jag har börjat med lite origami, det vill säga att vika papper till olika saker. Barnsligt kul.

(Jag ber om ursäkt för det vimsiga och humörsvängningsfyllda inlägget.)
Nu ska jag leta efter något ätbart i kylskåpet.
Hej svej leverpastej.









hits